Ett simkort bytt mot ett annat.
Berlinglitter från den absoluta början av detta år rann ur min mobil häromdagen när jag skulle lämna in den på grund av glappigheter.
Dyra mobiler i all sin ära men inte fan kunde de gamla hederliga 400-kronorsmobilerna bli glappiga? Det enda sättet jag hade sönder dem på var ju att dem, ja varje exemplar jag ägt, tvingats simma för eller senare. Men min dyra är alltså inne på lagning för stunden och nu har jag ett sånt där låneexemplar istället. Alla nyinlagda telefonnummer borta förstås.
Jag har för första gången sedan 2002 köpt en träningskort. Det var i Karlstad sist, på Sundsta-badet. Gym och sim. Jag tror vi utnyttjade kortet tre gånger. Det drogs 219kr i månaden i ett års tid, fast jag hade typ ingen inkomst då så jag betalade på det i säkert två år. Med räntor och skit som tillkom. Ganska dyr entréavgift och inga muskler.
Nya tider. Denna vecka har det simmats tre gånger, totalt 144 längder x 25 meter. Med en inte alltför tillförlitlig överslagsräkning får jag det till typ lite mer än 3,5km. Det är som från min brygga till Stavsnäs Vinterhamn. Den sträckan tar jag i sommar. Det bubblar av stolthet i mig. Kan verkas löjligt men jag har gått å avskytt min lata sida i sedan jag kanske var 16 år så varje litet framsteg gör mig ju überglad. Det mest galna i denna otränsamma personlighet är att jag LÄNGTAR till nästa gång. Till gymintroduktionen på måndag, till att prova på poweryoga och hej-å-hå-studsibollipass med rejvmusik till. Och inte minst till träningen med träsvärd som dem har på Eriksdalsbadet.
Farväl lårgropar, trötthet och marulkshäng! Hej muskulatur och lite annan tur!
Dyra mobiler i all sin ära men inte fan kunde de gamla hederliga 400-kronorsmobilerna bli glappiga? Det enda sättet jag hade sönder dem på var ju att dem, ja varje exemplar jag ägt, tvingats simma för eller senare. Men min dyra är alltså inne på lagning för stunden och nu har jag ett sånt där låneexemplar istället. Alla nyinlagda telefonnummer borta förstås.
Jag har för första gången sedan 2002 köpt en träningskort. Det var i Karlstad sist, på Sundsta-badet. Gym och sim. Jag tror vi utnyttjade kortet tre gånger. Det drogs 219kr i månaden i ett års tid, fast jag hade typ ingen inkomst då så jag betalade på det i säkert två år. Med räntor och skit som tillkom. Ganska dyr entréavgift och inga muskler.
Nya tider. Denna vecka har det simmats tre gånger, totalt 144 längder x 25 meter. Med en inte alltför tillförlitlig överslagsräkning får jag det till typ lite mer än 3,5km. Det är som från min brygga till Stavsnäs Vinterhamn. Den sträckan tar jag i sommar. Det bubblar av stolthet i mig. Kan verkas löjligt men jag har gått å avskytt min lata sida i sedan jag kanske var 16 år så varje litet framsteg gör mig ju überglad. Det mest galna i denna otränsamma personlighet är att jag LÄNGTAR till nästa gång. Till gymintroduktionen på måndag, till att prova på poweryoga och hej-å-hå-studsibollipass med rejvmusik till. Och inte minst till träningen med träsvärd som dem har på Eriksdalsbadet.
Farväl lårgropar, trötthet och marulkshäng! Hej muskulatur och lite annan tur!
Ring klocka; RING!
Nyårslöften, klyschor om ett bättre och sundare liv och du vet. Jag tror vi alla blir lite sentimentala såhär års och går runt i någon dröm om bättre dagar. Jag kommer inte undan jag heller. I mitt stilla sinne så har jag ett litet hopp om att poletten ska trilla ner och jag ska ta mig upp. Typ. Köpa träningskort, sluta snusa, börja ta tag i saker som ligger på hög, i dubbel bemärkelse.
Storslagna planer inför 2009, hurra och allt det där. Grejen är att det inte är en sån stor grej. För mig i alla fall. För mig är det en liten jävla skitsak som gör att jag ofta känner mig trött, håglös, otränad och lat. EN SKITGREJ! Den lilla petitessen kallas snoozefunktion. En snoozefunktion får mig att sova bort lediga dagar, att vakna efter lunch istället för att ta vara på förmiddagen, vilken är enligt min mening, dygnets bästa tid. Och nu inget ont om snoozefunktionen. Den kan ju inte rå för att den är en enerverande, aldrig sinande liten pipfunktion som förstör mitt liv. Inte leta syndabockar nu Åsa. Men jeklars anamma vad den kan ställa till med oreda och dra bort mina räknade timmar. Eller 9 minutersintervaller.
Så?
Jag kan inte riktigt lova. Jo det kan jag. Jag lovar härmed att jag ska försöka gå upp första gången klockjäveln ringer hädanefter.
GOTT NYTT ÅR 2009!
Storslagna planer inför 2009, hurra och allt det där. Grejen är att det inte är en sån stor grej. För mig i alla fall. För mig är det en liten jävla skitsak som gör att jag ofta känner mig trött, håglös, otränad och lat. EN SKITGREJ! Den lilla petitessen kallas snoozefunktion. En snoozefunktion får mig att sova bort lediga dagar, att vakna efter lunch istället för att ta vara på förmiddagen, vilken är enligt min mening, dygnets bästa tid. Och nu inget ont om snoozefunktionen. Den kan ju inte rå för att den är en enerverande, aldrig sinande liten pipfunktion som förstör mitt liv. Inte leta syndabockar nu Åsa. Men jeklars anamma vad den kan ställa till med oreda och dra bort mina räknade timmar. Eller 9 minutersintervaller.
Så?
Jag kan inte riktigt lova. Jo det kan jag. Jag lovar härmed att jag ska försöka gå upp första gången klockjäveln ringer hädanefter.
GOTT NYTT ÅR 2009!
