Du å jag Oscar. Du å jag.

Det finns ett bestämt svenskt lynne, som hela vår litteratur utpräglat, ett ynglingalynne, ett musikant- och äventyrslynne, ett soldat- och erövrarlynne, yrt och vemodigt, mer lättrört än djupt, mer lyriskt rikt och tonande än tankeklart och skarpt, blossande upp i vackert och fort förbrinnande lusteldar, men sällan mäktigt av uthållig eld och jämn värme, absolut föredragande helgen framför veckordagarna, i behov av festens rus och ras för att känna blodet leva, utmanande och bullersamt, och dock med ett vekt sus av oro och melankoli längts inne, som av ständigt darrande asplöv.

Oscar Levertin 1919

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0