byggaluftslott

Min första vän på Djurö blev Diesel, gårdsschäfern. Hon var den som visade mig guldspottsen på ön. En av mina första dagar gick jag och Diesel på en långpromenad med kaffe i termos och satte oss längst ut på en udde, hon satte sig pladask i min famn, ganska tung. Så satt vi där och njöt av utsikten och livet. En annan dag kom Diesel hem till mig och Jonas. Hon lade sig mitt på golvet och blev kvar tills vi fick säga åt henne att gå hem - främst på grund av platsbrist. I förrgår kom hon och hälsade på mig, pussades lite och satte sig sen vid stranden och tittade på vågorna. Nu har fina Diesel lämnat jordelifvet och ligger begravd vid havet, där hon hör hemma. Jag hoppas hon sover gott.