byggaluftslott

Klockan är 03:17 och jag kan visst inte sova. Lyssnar på Glasvegas av någon anledning. Ja - av en anledning!
Vi diskuterade i fredags hur det kommer sig att Glasvegas blivit så kritikerrosade i media. Eller snarare, de andra diskuterade - jag lyssnade. Att Glasvegas skulle ha gjort något så stort som Håkan är ju svårt för någon som lever i en Hellströmsk dvala att säga, nej nej, långt ifrån. Men lyssna! "Whåååts the stååry måårning glååry". Det är vackert!
Jag har ju alltid romantiserat Glasgow och beställde till och med en enkelbiljett dit när Stockholm kändes jobbigt för fyra-fem år sedan. Den gången stoppade kärleken mig och när jag bokar resa dit nästa gång kommer jag förmodligen beställa t&r. Men ändå. Den skotska dialekten nyper mig i kinden. Trots att jag inte förstår den. Och känns det inte som Glasgow är Skottlands Göteborg, lite skitigt, lite arbetarklassigt men med en bedårande samling pop.